25-årsjubileumet
Lawrence den 6:e juni 1870
”Mina kära syskon och barn, jag får åter skriva några rader till eder och låta eder få veta att vi alla lefver och åter fått hälsan så att vi åter kan arbeta och jag önskar att dessa mina rader måtte träffa eder i samma tillstånd. Jag får berätta eder att……”
Så börjar originalbrevet som ligger till grund för Bygdespelet Amerikabrevet. Anders Nilsson från Söpplanda Blomskog berättar i brevet om hur det nya livet i Amerika blivit. Som i många andra ”Amerikabrev” berättas det om hur stort och lyckosamt livet i det nya landet blivit men mellan raderna kan man läsa att emigrantens dröm inte riktigt blev vad man förväntat sig utifrån vad som utlovats av Amerikarederierna hemma i Sverige.
Oavsett om de var fattiga eller rika hade de en sak gemensamt, drömmen om ett bättre liv, själsligt och materiellt. Drömmen om ett bättre liv var för många en dröm om Amerika. Det tog tid att förverkliga drömmarna. Många fick börja sitt liv i jordkojor eller en grop i marken där en prärievagn placerats över som skydd mot väder och vind. Matlagning sköttes för det mesta utanför över öppen eld.
Bland de emigranter från Värmland som begav sig iväg på 1860-talet fanns det många riktiga pionjärer som bröt upp ny mark, gratis mark.
Anders Nilsson med familj hamnade först i Lawrence Kansas. Kansas hade blivit stat 1861 och genom 1862 års Homestead Act var det möjligt för människor att få marken gratis under förutsättning att de odlade den själva.
Den prärie som de värmländska emigranterna skulle bosätta sig på skilde sig mycket från den natur man lämnat bakom sig ”hemma i Värmland”. Några träd fanns inte på prärien utom kanske lite buskvegetation längs åar och vattendrag. Prärien var täckt av präriegräs som ibland kunde vara upp till två meter högt. Eftersom det blev mycket mörkt i jordkojan och solen är stark i Kansas fick man säkerligen blinka åtskilliga gånger innan man kunde se. Präriegräset hade säkert huggits bort runt bostaden men en liten bit bort stod det högt som en mur och det kunde vara svårt att se om någon eller något oväntat lurade i det höga gräset. Att indianerna som bodde i området var vänliga var en sak men om de helt plötsligt dök upp vid jordkojan infann sig stundens allvar. Den vite mannen hade trotts allt tagit deras land ifrån dom, ett land där man strövat fritt i tusentals år. Prärievargar och skunkar strök säkert tätt runt den enkla bosättningen och sannolikt måste man försöka skrämma iväg skallerormar innan kvällsmörkret lade sig. Kansas växt- och djurliv kände man inte till alls så saknaden av de värmländska skogarna och sjöarna var stor och det torde vara en bidragande orsak till varför Anders Nilsson med familj flyttade från Kansas till Minnesota.
Minnesota blev den 32:a delstaten 1858 och går under namnet ”The land of 10 000 lakes”, landet med de 10.000 sjöarna. Här hittade den värmländske emigranten en mer rofylld plats där han kände igen sig med alla sjöar och skogar, Värmland i det nya landet. Anders Nilsson med sin familj om åtta barn fann sig tillrätta vid sjön Sand Lake som ligger utanför den lilla staden Moose Lake i Minnesota. Här fick han, som i Kansas, bryta ny mark för att bruka och odla. Vid besök på platsen där familjen bodde konstaterar man att landskapsbilden på och omkring bosättningen är slående likt det Söpplanda i Blomskog vid Västra Silens strand som familjen lämnade en vårdag 1869. Anders Nilson hade äntligen ”hittat hem”.
Vid 1890 års folkräkning bodde det i Moose Lake i Minnesota 169 personer där merparten troligtvis var svenskar. Man hade grundat Blomskogs Lutherska Församling och en av Anders Nilssons söner var församlingens sekreterare. I protokoll fört i slutet av 1800 talet kan man läsa: Längtar hem till Silens stränder. Hemlängtan var något av det värsta som drabbade dessa tidiga emigranter, så långt borta från sitt ursprung, sina nära och kära.
Av de 1,3 miljoner svenskar, varav 100.000 från Värmland, som emigrerade till Amerika är det säkert många som på olika sätt bidragit till hur stormakten USA ser ut idag, och tack vare ett brev postat den 6:e juni 1890 i Lawrence Kansas av emigranten Anders Nilsson kan vi genom bygdespelet Amerikabrevets 25-års jubileum 2013 återge den tveksamhet och beslutsvånda som tyngde familjer inför det slutgiltiga beslutet att emigrera.
Blomskogs Hembygdsförening / Ingmar Nilsson